Ett sätt för matjättarna att få upp försäljningen är att framställa sin mat eller dryck som så hälsosam som möjligt. Men konsumenter ska lätt kunna hitta det som är nyttigt och inte bli vilseledda i affären. Därför beslutade vi i EU för några år sedan om ganska bra regler för hur man får använda närings- och hälsopåståenden på mat och dryck.
Livsmedelsindustrin tycker dock att reglerna är för begränsade och ville nu få större möjlighet att använda sig av näringspåståenden, även på produkter som jämfört med andra inte är särskilt nyttiga. De hade därför fått EU-kommissionen och medlemsländerna med sig på att godkänna marknadsföring som ”Innehåller nu x procent mindre fett/socker/salt”, även om minskning var så liten som 15 procent. Problemet med förslaget var också att en sådan skrivning inte säger något som det faktiska näringsinnehållet. En produkt som säljs med påstående om mindre fett skulle kunna innehålla mer fett än andra liknande produkter.
Därför tycker jag att det är bra att vi genom dagens omröstning i Europaparlamentet satte stopp för den här typen av försäljningsargument. Därmed värnar vi att det ska vara lätt för konsumenter att handla nyttigt om de så vill.
Mer om detta kan du läsa i konsumentrörelsen i Europas dokument och i Svd.
Mitt pressmeddelande om det glädjande beslutet hittar du här
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om mat, livsmedel, reklam, marknadsföring, näringspåståenden, hälsopåståenden, hälsa, vilseledande, konsumenter
När Ni inte ens vet vad som är bra och inte bra, när det gäller mat, kan Ni väl för bövelen inte veta vad som är bra märkning eller inte. Sysselsättningsterapi kallar vi det.
Onödigt arbete är ett annat för EU parlamentariker okänt begrepp.