I tisdags deltog jag i diskussionerna i Europaparlamentets fiskeutskott om EU:s fiskeavtal med Marocko. Europaparlamentets rättstjänst anser – i likhet med oss socialdemokrater – att avtalet strider mot folkrätten. Men splittringen inom regeringen Reinfeldt riskerar försvaga Sveriges röst för internationell rätt och ett fritt Västsahara. Det skriver idag jag tillsammans med Jens Orback, generalsekreterare Palmecentret, på GP debatt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om jens Orback, Åsa WEstlund, Västsahara, Marocko, fiskeavtal, eu, politik, europaparlamentet, socialdemokraterna, mänskliga rättigheter, internationellt, folkrätt

Hushållsnära tjänster är en fråga som diskuterats länge inom Socialdemokraterna. Till stor del har diskussionen handlat om tekniska frågor som om det ska finnas ett skatteavdrag, hur stort det ska vara och vad det i så fall ska omfatta.

Traditionellt har vi varit positiva till skatteavdrag om det omfattat tapetsering, ombyggnation och målning men negativa om det omfattar städning eller fönsterputsning. Detta har ibland klätts i argumentet att det skulle handla om en konjunkturåtgärd för byggsektorn och ibland i en ganska grumlig retorik om att byggtjänster är riktiga jobb medan städtjänster inte är det.

Min personliga uppfattning är att hushållsnära tjänster är en viktig del av samhällsekonomin oavsett om det handlar om tapetsering, städning eller trädgårdsarbete. Men det ska vara riktiga jobb med riktiga löner, villkor och kollektivavtal.

Att använda skattepengar till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller för att stimulera vissa sektorer så att fler jobb skapas har alltid varit en del av en aktiv socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Vi har försvarat det med att arbete åt alla är den viktigaste uppgiften för socialdemokratin. Både därför att arbete ger frihet och öppnar dörrar men även för att fler i arbete är nödvändigt för att vi ska ha starka offentliga finanser och kunna utveckla välfärden. Vi vill också att det ska vara möjligt för alla att kombinera karriär med familj. Därav utbyggd barnomsorg och maxtaxa på förskolan.

Varför är då avdraget för hushållsnära tjänster så kontroversiellt?

Jag tror det handlar om två saker. Dels finns påståendet att det egentligen inte ger några nya jobb. Dels handlar det om fördelningspolitik, varför ska det finnas avdragsrätt för något som bara ett fåtal har möjlighet att utnyttja.

Att avdraget för hushållsnära tjänster ger fler jobb är det idag ganska få som tvivlar på. Almega gick nyligen ut med att 11 400 personer nu jobbar med hemservice. Det är en sektor som expanderat stort och Almega uppger att 23 000 köpare tillkommer varje månad.

Det fördelningspolitiska argumentet är dock starkt. Sverige behöver mindre, inte större klyftor. Själv är jag av uppfattningen att fler jobb är det bästa sättet att minska klyftorna. Jobb är fördelningspolitik. Därför gör avdraget för hushållsnära stor nytta. Det gör svarta jobb vita och låter personer som är arbetslösa få jobb. Dessutom ger det fler mammor och pappor möjlighet att jobba heltid. Men man får samtidigt inte blunda för de fördelningspolitiska problemen med avdraget som det är utformat idag. Därför välkomnar jag Mikael Dambergs utspel i gårdagens rapport att avdraget bör göras om. Han sa:

Jag tycker debatten för och emot hushållsnära tjänster har varit för enkel. Jag tror vi istället ska rikta in debatten på att förändra systemet med hushållsnära tjänster, och barnfamiljsanpassa det. Man skulle sänka taket i systemet så att man inte kan plocka ut så mycket som helst och istället rikta pengarna mot de barnfamiljer som har en väldigt pressad vardag.

I dagarna har även Miljöpartiet slagit fast att de vill ha avdraget för hushållsnära tjänster kvar. De motiverar det inte nu med miljöargument, men jag tycker att det finns starka miljöskäl för samhället att generellt sätt bidra till att rikta konsumtion till tjänster istället för varor. Men detta gäller förstås inte bara hushållsnära tjänster, även om det är en typ av tjänst som många familjer nog väger mot att konsumera ytterligare varor. I bloggosfären har Peter Andersson, Jonas Morian och Robert Noord också välkomnat Mikael Dambergs utspel medan exempelvis Bengt Sifverstrand och HBT-sossen argumenterar emot. Karin Bergh tycker att det är nedvärderande att kalla hushållsnära tjänster för pigavdrag.

Den rödgröna diskussionen lär fortsätta.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, hushållsnära tjänster

Idag röstar Europaparlamentet om SWIFT-avtalet. Det blir en jämn votering. Cecilia Malmström, Sveriges nya EU-kommissionär, riskerar förlora sin första omröstning i parlamentet. Visserligen kan hon säga att hon som kommissionär inte varit ansvarig för frågan i mer än något dygn. Men eftersom hon var ansvarig EU-minister under det svenska ordförandeskap som drev igenom avtalet med USA är hon, tillsammans med Fredrik Reinfeldt, mer ansvarig än någon annan.

Avtalet ger, om det går igenom,  amerikanska myndigheter tillgång till information från det så kallade SWIFT-systemet som innehåller detaljerade uppgifter om EU-medborgares bankkonton. Människor i 27 europeiska länder ska kunna utsättas för amerikanska myndigheter som granskar deras penningtransaktioner inom familjer, mellan släktingar, mellan företag och kunder, mellan föreningar och medlemmar.

Vi socialdemokrater tänker rösta nej till avtalet. Möjligheten för EU-medborgare att få en rättslig prövning av tillämpningen av SWIFT-avtalet är obefintlig, och avtalet innebär ingen skyldighet för amerikanska myndigheter att respektera europeiska dataskyddslagar.

Kritiken mot avtalet är stor. Och kritiken mot hur det svenska ordförandeskapet hanterat förhandlingarna är svidande. Om man frågar europaparlamentariker om ett eller två år vad de minns av det svenska ordförandeskapet under 2009 är jag tyvärr säker på att detta är en av de saker som man kommer att komma ihåg. I gårdagens debatt i plenum sa t ex min kollega Jörg Leichtfried:

Und jetzt stehen wir hier und sollen als Parlament das ausbaden, was eine arrogante schwedische Ratspräsidentschaft bewirkt hat. So nicht! Deshalb bin ich dafür, dass wir morgen gegen dieses Abkommen stimmen.

På vårt gruppmöte talade var och varannan talare om hur skandalöst det var att det svenska ordförandeskapet försökt förhindra öppenhet och insyn i förhandlingarna genom att pressa igenom en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater och USA dagen innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Vår talesperson sa så här i sitt pressmeddelande förra veckan;

Mr Moraes condemned the Swedish presidency of the EU Council which last year pushed the SWIFT agreement through a day before the Lisbon Treaty took effect – thus denying Euro MPs a proper say on the issue. “We do not accept that the Council’s treatment of Parliament with disdain during critical negotiations.”

Vi svenska socialdemokrater i Europaparlamentet förklarar vårt nej här på Aftonbladet debatt. Cecilia Wikström, Europaparlamentariker för folkpartiet, tänker uppenbarligen rösta nej till avtalet just på grund av att det svenska ordförandeskapet hindrade Europaparlamentet att “be fully and immediately informed att all stages of the procedure”. Det svenska ordförandeskapets agerande har alltså lyckats få de egna partikamraterna så upprörda att de nu röstar nej. (!!)

Aftonbladet, Christian Engström, Johan Westerholm, Alliansfritt Sverige, Emil Isberg, Satmaran, Röda berget 1, Röda berget 2, Rick Falkvinge, Henrik Alexandersson

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om swift, eu, usa, bankuppgifter, eu, politik, svenska ordförandeskapet, cecilia malmström, fredrik reinfeldt, regeringen, europaparlamentet, socialdemokraterna

Jag och Anders Ygeman har skrivit på Aftonbladet debatt om varför vi vill stoppa köttklistret.

Läs också gärna Henrik Ennarts artikel i svd.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om köttklister, mat, livsmedel, trombin, eu, socialdemokraterna, politik, tillsatser, livsmedelstillsatser

Att-göra listan har blivit åtskilligt mycket kortare under eftermiddagen. Dessutom har vi två av våra tre nya medarbetare på plats! Roligt, och löftesrikt!

Knallade bland annat iväg till teknisk datasupport för att kvittera ut en ny dosa till min fjärranslutning till datorn. Efter att säkert 8 gånger till fyra olika personer fått visa min badge för att intyga att jag ÄR ledamot i parlamentet var jag lite full i skratt. Jag vet att det är ovanligt med kvinnliga ledamöter och ännu ovanligare med kvinnliga ledamöter på dryga 30 år. Och jag vet att de flesta i min ålder i parlamentet jobbar åt någon ledamot. Och jag borde väl ha listat ut att mina 60-åriga kollegor inte brukar fixa den tekniska utrustningen själva…. Det gick i alla fall till slut. Tack vare den kvinna som visade sig vara ensam kvinna på dataavdelningen. En svenska

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om eu, jämställdhet