Olofsson hävdar då att Wetterstrand saknar trovärdighet för att hon inte i detalj redovisar hur målen ska nås. Detta ska ses mot bakgrund av att allliansen ständigt försöker skrämmas med de rödgrönas förslag om höjda skatter på klimatområdet, läs bensinpriset. Medan alliansens och Olofsson hävdar att en bensinskattehöjning inte behövs för att nå (alliansens lågt satta) klimatmål.

Olofssons argument insinuerar att de rödgröna skulle vara populistiska och inte redovisa hur vi ska nå våra högre ambitioner på klimatområdet. Alltså samtidigt som vi presenterat det mest icke- populistiska förslaget på klimatområdet; höjt bensinpris.

Wetterstrand menar med rätta att ingen kan förutse vad som krävs för att klara de rödgrönas klimatmål. Det avgörs av såväl EU:s agerande, teknikutveckling och förändrat konsumentbeteeende.Men läser vi de olika förslagen på budget framgår att de rödgröna även utan hänsyn tagen till målen har en mer ambitiös klimatpolitik; höjda skatter och mer investeringar.  Vårt viktiga besked till väljarna är att vi tänker nå vårt klimatmål. Alliansens är att de inte tänker göra mer än att nå sitt för lågt satta klimatmål.

Läser också i Expressen att Olofsson vägrade ge Wetterstrand den rapport om miljöpartiet och de rödgrönas klimatpolitik som hon försökte få media att skriva om.Vad säger det om rapportens kvalitet och alliansens anklagelser??

Avslutningsvis är jag full av beundran över att Wtterstrand satt kvar i soffan och diskuterade med Olofsson. Retorik-kurser kan tacka Olofsson för ett nytt läromaterial i härskartekniker. Det var lätt att tro att Olofsson talade till en 10-årig dotter och inte ett erfaret och kunnigt språkrör.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om politik, val2010, miljö, klimat, Maria Wetterstrand, MAud Olofsson, rödgröna, alliansen
Expressen, Aftonbladet, Rasmus Lenefors, Mats Engström, Peter Andersson

För mig som är uppväxt i ett Småland med försurade sjöar känns det kanske extra viktigt med det här ärendet. Det handlar om alla klassiska miljöproblem, utsläpp som påverkar såväl miljö som människors hälsa. 

Hela ärendet har dessutom en mycket principiell och ideologisk betydelse. Enkelt kan man säga att vi vill skärpa kraven på att de industrier som står för de största utsläppen i Europa succesivt ska använda sig av den mest miljövänliga tekniken. Tyvärr har många länder idag öppnat upp för långtgående undantag vilket gjort att vi kommer få mycket svårt att nå de luftlvalitétsmål EU satt upp. Dessutom skapar det helt snedvriden konkurrens i Europa. Och här någonstans tycker man ju att grön, röd och blå skull kunna mötas. I alla fall om det handlade om principerna. För alla säger ju sig hålla med om att förorenaren ska betala och att det är bra med lika konkurrens, alltså borde alla kunna ställa upp på att det är den mest miljövänliga tekniken som ska användas. Detta skulle ju dessutom i sin tur leda till ett fantstiskt innovationsklimat för grön teknik.

Men icke sa nicke. Den industri som valt att inte göra framtidsinvesteringar utan vill krama ur de sista kronorna ur sina anläggningar genom att strunta i att göra investeringar har lobbat hårt och framgångsrikt. Jag har under förhandlingarna med framför allt den konservativa högergruppen EPP fått höra hur tufft det är för företagen idag (inte för människorna, utan för företagen) och att de därför måste ha långtgående undantag, eller åtminstone ytterligare fem-sex år på sig att anpassa sig till den nya tekniken, utöver de 6 år de redan fått.

Till slut var vi tvungna att kompromissa hårt för att vara säkra på att parlamentet skulle landa i en grönare ståndpunk än medlemsländerna i ministerrådet. Det var jobbigt, eftersom parlamentet vid den så kallade första behandlingen intog en betydligt grönare linje som vi då stöttade.

Det här ärendet – om att begrönsa utsläppen från de stora industrierna i Eropa- är det första riktiga testet på var Europaparlamentet står i milljöfrågor efter valet 2009. Den stora förändringen mellan vad parlamentet tyckte vid första läsningen och vid den andra läsningen visar dessvärre tydligt att Europaparlamentet efter valet 2009 inte bara blivit mer högerdominerat utan också mindre grönt. Det bådar inte gott för framtiden.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om miljö, eu, politik

Några debattörer vill dock tillåta köttklistret trombin. De brukar föra fram några argument som jag mycket kort tänkte kommentera.

1. Trombin är inte farligt, utan “naturligt”.

Ingen jag har mött har hävdat att köttklistret i sig skulle vara farligt. Inte jag heller. Däremot finns det delade meningar om huruvida användandet av köttklistret är hälsovådligt. På vilket sätt framgår i resolutionen som utskottet ställde sig bakom igår.

Oavsett  - att något i sig är ofarligt varken bör eller ska enligt gällande regler vara tillräckligt för att godkännas som livsmedelstillsats. Livsmedelstillsatser får inte vilseleda konsumenter. Gör de det ska de inte godkännas. Denna regel finns där för att skydda konsumenter från att bli lurade av industrin. Den behövs tyvärr. Resolutionen beskriver bra hur konsumenter riskerar att vilseledas av köttklistret. Både i affärer och på restauranger.

2. Bindningsmedel används i korv etc idag.

Ja, och köper man en korv förväntar man sig en korv. För att göra en korv krävs mycket riktig någon form av bindningsmedel, även när man gör den hemma. Köper man en filé förväntar man sig en filé. Och man gör – hittills – inte filéer med hjälp av köttklister. Ingen står väl heller hemma i köket och klistrar ihop köttbitar till en filé att bjuda sina gäster på? Alltså att man får en korv när man köper en korv är inte vilseledande. Men att man får ihopklistrade köttbitar när man köper en filé riskerar att vara det.

3. Köttklistret innebär klimatvinster

Det här är det konstigaste argumentet. Det upprepas idag av bland annat Expressens ledarsida. Agumentet går ut på att köttbitar som idag slängs skulle komma till användning med hjälp av köttklistret.

Jag har besökt ett antal slakterier genom åren. Ingenstans har de slängt köttbitar. Allt säljs i olika former. Men allt kan inte säljas till samma höga pris som filé. Nu vill industrin kunna ta ut ett högre pris för fler (ihopklistrade) delar. Vad det har med miljönytta att göra har jag svårt att se.

Det kött som slängs idag är det som vi själva slänger i hushållsoporna, eller som slängs i affärerna, för att det blivit för gammalt. Att bättre ta tillvara dessa bitar vore förstås en klimatvinst. Men det kan väl ändå inte vara dessa gamla bitar som Expressen menar ska samlas ihop, klistras och säljas som filéer? Då kan vi verkligen tala om hälsorisker.

Tilläggas bör kanske att även om det fanns miljövinster med en tillsats gäller precis samma krav på den tillsatsen som på andra tillsatser, t ex att den inte ska vara vilseledande.

Några av artiklarna om köttklister;GP, DN, Expressen, Sydsvenskan, Svd1, svd2, AB,  VK, HD, smp

Några av alla bloggar om köttklistret; Krassman – In Your Face, Thomas Hartman, Hållplats Hådén, Carls konsumentblogg, Jöran Fagerlund, Röda berget, Jens Holm, matbluffen, rösta grönt för en hållbar utveckling,     

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om köttklister, köttlim, trombin, mat, hälsa, konsument, tillsatser, eu, politik, samhälle

Kommissionen kommer att analysera den slutliga texten och kommer inte att tveka att vidta de åtgärder som krävs för att garantera överensstämmelse med gemenskapsrätten, inbegripet de grundläggande rättigheterna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om litauen, hbt, eu, politik, mänskliga rättigheter, mr, diskriminiering