Åsa Westlund » hälsa

Stopp för vilseledande reklam på mat

Åsa Westlund — Thu, 02 Feb 2012 12:03:26 +0000

Ett sätt för matjättarna att få upp försäljningen är att framställa sin mat eller dryck som så hälsosam som möjligt. Men konsumenter ska lätt kunna hitta det som är nyttigt och inte bli vilseledda i affären. Därför beslutade vi i EU för några år sedan om ganska bra regler för hur man får använda närings- och hälsopåståenden på mat och dryck.

Livsmedelsindustrin tycker dock att reglerna är för begränsade och ville nu få större möjlighet att använda sig av näringspåståenden, även på produkter som jämfört med andra inte är särskilt nyttiga. De hade därför fått EU-kommissionen och medlemsländerna med sig på att godkänna marknadsföring som ”Innehåller nu x procent mindre fett/socker/salt”, även om minskning var så liten som 15 procent. Problemet med förslaget var också att en sådan skrivning inte säger något som det faktiska näringsinnehållet. En produkt som säljs med påstående om mindre fett skulle kunna innehålla mer fett än andra liknande produkter.

Därför tycker jag att det är bra att vi genom dagens omröstning i Europaparlamentet satte stopp för den här typen av försäljningsargument. Därmed värnar vi att det ska vara lätt för konsumenter att handla nyttigt om de så vill.

Mer om detta kan du läsa i konsumentrörelsen i Europas dokument och i Svd.

Mitt pressmeddelande om det glädjande beslutet hittar du här

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om mat, livsmedel, reklam, marknadsföring, näringspåståenden, hälsopåståenden, hälsa, vilseledande, konsumenter

Regeringen bidrar till antibiotikaresistensen

Åsa Westlund — Tue, 13 Dec 2011 18:11:53 +0000

Det skriver jag om idag på Aftonbladet debatt.

Du kan också läsa artikeln här nedan.

Vi är beroende av effektiva antibiotika, för allt i från infektioner i sår till avancerad sjukvård som transplantationer. Det räcker att tänka på hur många gånger man själv och närstående räddats av antibiotika för att inse hur allvarligt det vore om antibiotika förlorade sin verkningskraft. Antibiotikaresistensen är en av de största utmaningar vi människor står inför.

Trots att vi vet att ju mer antibiotika vi använder, desto fler bakterier riskerar att bli resistenta så ligger användningen på alldeles för höga nivåer. I Sverige ser vi hur förskrivning av antibiotika varierar mellan olika landsting, trots att det faktiska behovet sannolikt inte gör det. Och i många länder inom EU är förskrivningen betydligt mer generös än i Sverige. Jag har själv upplevt hur lättvindigt man i Belgien skriver ut antibiotika i förebyggande syfte, eller utan att först undersöka det faktiska behovet. På andra håll i EU händer det att antibiotika säljs helt utan recept.

Det är alltså hög tid att begränsa antibiotikaanvändningen inom EU till de fall där det är nödvändigt. För att detta ska ske krävs det en mycket större press på de länder som i dag toppar antibiotikaanvändningen per invånare. Vi måste också få större kunskap om hur olika sätt att organisera sjukvården bidrar till överkonsumtion. Samtidigt måste vi arbeta med att ta fram nya antibiotika genom att uppmuntra till mer forskning.

Vi behöver även sprida information om när det är lämpligt att ta antibiotika. Det förekommer många missuppfattningar om antibiotika och deras effekter. 53 procent av européerna tror fortfarande att antibiotika dödar virus och 47 procent tror att de hjälper mot förkylningar och influensa enligt en undersökning som kommissionen låtit utföra 2010.

Den svenska regeringen har visserligen uppmärksammat problemet med en växande antibiotikaresistens och tagit vissa initiativ på EU-nivå. Det är bra men långt ifrån tillräckligt. Dessutom har regeringen tagit steg åt helt fel håll.

Antibiotikaanvändningen inom djuruppfödningen bidrar nämligen också till utvecklande av antibiotikaresistens. Men trots detta har regeringen underlättat för överanvändning av antibiotika inom den svenska djuruppfödningen. Genom att låta lantbrukare och inte veterinärer ge boskap doser av antibiotika minskar kontrollen och risken är uppenbar att användningen då ökar. Och med ökad användning är risken stor att också antibiotikaresistensen ökar. Hur ska vi få ökad förståelse för en restriktiv användning av antibiotika för människor när djuren i Europa samtidigt badar i antibiotika?

Tvärtom borde vi nu skärpa reglerna för användningen av antibiotika inom djuruppfödningen för att så långt möjligt se till att vi människor har tillgång till antibiotika när vi blir sjuka.

Nu krävs krafttag mot överanvändningen av antibiotika i Sverige och i EU. Vi borde snarast besluta om mål för hur mycket vi ska minska antibiotikaanvändningen inom hela EU och sätta stopp för all onödig antibiotikaanvändning. Till människor såväl som till djur.

Åsa Westlund

Europaparlamentariker (S)

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om antibiotika, eu, sverige, regeringen, antibiotikaresistens

EU:s krislösning måste bli klokare och mänskligare

Åsa Westlund — Thu, 08 Dec 2011 08:35:13 +0000

Det skriver jag och Olle om på GP debatt idag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om EU, kris, toppmöte, ekonomisk kris, social, arbetslöshet, ohälsa, självmord, arbetsmarknadspolitik

Krisen som ingen talar om

Åsa Westlund — Mon, 28 Nov 2011 11:44:45 +0000

I dagarna börjar allt fler tala om klimatet inför klimattoppmötet i Durban som börjar idag. Jag åker själv dit 5-10 december. Det är bra att klimatfrågan diskuteras igen. Läget blir bara allvarligare och allvarligare. Det har varit allt för tyst om klimatfrågan länge. Men tyst är det också om det jag skriver om i min krönika i Nerikes Allehanda idag. Det mänskliga lidande som följer direkt av den ekonomiska krisen.

Den ekonomiska krisen fyller vare politisk dagordning, och i stort sätt varje nyhetssändning. Ändå är det förvånansvärt tyst om den sociala och mänskliga kris som följer direkt i dess spår. Arbetslösheten i Europa ligger i snitt strax under tio procent. Sverige har trots att vi ligger under snittet ingenting att slå oss på bröstet för.
Ungdomsarbetslösheten här är högre än EU-snittet. Trots att Sverige sägs ha bra ekonomi.

På individnivå är det lätt att inse vad detta innebär. Kort beskrivet förlorar man lätt självkänslan och hoppet om framtiden om man saknar jobb och möjlighet att försörja sig själv. Detsamma gäller förstås småföretagare som drabbas av konkurs och människor med lån som av olika anledningar blir omöjliga att betala tillbaka.

Det finns också de som undersökt hur detta fungerar på samhällsnivå. Ett stort forskarlag publicerade i Lancet 2008 en studie där de gått igenom statistik från 16 EU-länder mellan 1970 och 2007. De kom fram till att:

- Ökad självmordsfrekvens är direkt kopplad till ökad arbetslöshet. En ökning av arbetslösheten på 1% ger en ökning av antalet självmord på 0,79%.

- Aktiv arbetsmarknadspolitik gör att kriser får en mindre negativ effekt på hälsan i allmänhet och självmord i synnerhet. Aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser i krisskeden leder till att antalet självmord inte ökar lika mycket som när sådana åtgärder inte sätts in.

Samma forskarlag har börjat tittat på hur krisen som började 2008 påverkat hälsan (Lancet 2011). I de 10 medlemsländer som det fanns statistik för hade självmorden ökat i alla länder utan ett; Österrike. I de andra 9 länderna hade självmorden ökat med mer än 5 procent. De största ökningarna skedde i de värsta
krisländerna. I Grekland ökade självmorden med 17 och på Irland med 13 procent.

Den här krisen, den mänskliga och sociala krisen, talas det för lite om. För det finns lärdomar som skulle kunna dras. Det finns åtgärder som fungerar bättre än andra för att öka människors framtidshopp och förbättra människors hälsa. Självklart borde dessa lärdomar stå i fokus när kraven för lån och räddningspaket formuleras. För det finns ingenting som kostar så mycket som mänskligt lidande. Varken i kronor eller i tårar.

För Sveriges del finns också saker att lära. Vi borde investera mer i en aktiv arbetsmarknadspolitik och att vi borde investera mer i psykiatri, hälsoarbete och socialtjänst i ekonomiskt svåra tider, inte tvärtom. Det skulle förändra både debatten och politiken om det inte bara var bankdirektörer som kommenterade krisen. De människor som drabbas av den måste bli mer närvarande.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om kris, europa, eu, ekonomisk kris, arbetslöshet, jobb, sysselsättning, hälsa

Axplock ur dagens media om ekonomiska krisen: DN, DN, svd, svd, e24

Mer om de skärpta kraven på regeringen om dioxinfisk

Åsa Westlund — Wed, 06 Jul 2011 13:16:10 +0000

Skriver jag på Aftonbladet debatt idag.
Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om dioxin, eu, fisk, mat, hälsa