Den ekonomiska krisen fyller vare politisk dagordning, och i stort sätt varje nyhetssändning. Ändå är det  förvånansvärt tyst om den sociala och mänskliga kris som följer direkt i dess spår. Arbetslösheten i Europa ligger i snitt strax under tio procent. Sverige har trots att vi ligger under snittet ingenting att slå oss på bröstet för.
Ungdomsarbetslösheten här är högre än EU-snittet. Trots att Sverige sägs ha bra ekonomi.

På individnivå är det lätt att inse vad detta innebär. Kort beskrivet förlorar man lätt självkänslan och hoppet om framtiden om man saknar jobb och möjlighet att försörja sig själv. Detsamma gäller förstås småföretagare som drabbas av konkurs och människor med lån som av olika anledningar blir omöjliga att betala tillbaka.

Det finns också de som undersökt hur detta fungerar på samhällsnivå. Ett stort forskarlag publicerade i Lancet 2008 en studie där de gått igenom statistik från 16 EU-länder mellan 1970 och 2007. De kom fram till att:

- Ökad självmordsfrekvens är direkt kopplad till ökad arbetslöshet. En ökning av arbetslösheten på 1% ger en ökning av antalet självmord på 0,79%.

- Aktiv arbetsmarknadspolitik gör att kriser får en mindre negativ effekt på hälsan i allmänhet och självmord i synnerhet. Aktiva arbetsmarknadspolitiska insatser i krisskeden leder till att antalet självmord inte ökar lika mycket som när sådana åtgärder inte sätts in.

Samma forskarlag har börjat tittat på hur krisen som började 2008 påverkat hälsan (Lancet 2011). I de 10 medlemsländer som det fanns statistik för hade självmorden ökat i alla länder utan ett; Österrike. I de andra 9 länderna hade självmorden ökat med mer än 5 procent. De största ökningarna skedde i de värsta
krisländerna. I Grekland ökade självmorden med 17 och på Irland med 13 procent.

Den här krisen, den mänskliga och sociala krisen, talas det för lite om. För det finns lärdomar som skulle kunna dras. Det finns åtgärder som fungerar bättre än andra för att öka människors framtidshopp och förbättra människors hälsa. Självklart borde dessa lärdomar stå i fokus när kraven för lån och räddningspaket formuleras. För det finns ingenting som kostar så mycket som mänskligt lidande. Varken i kronor eller i tårar.

För Sveriges del finns också saker att lära. Vi borde investera mer i en aktiv arbetsmarknadspolitik och att vi borde investera mer i psykiatri, hälsoarbete och socialtjänst i ekonomiskt svåra tider, inte tvärtom. Det skulle förändra både debatten och politiken om det inte bara var bankdirektörer som kommenterade krisen. De människor som drabbas av den måste bli mer närvarande.

 Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om kris, europa, eu, ekonomisk kris, arbetslöshet, jobb, sysselsättning, hälsa

Axplock ur dagens media om ekonomiska krisen: DN, DN, svd, svd, e24

Nedan kan du läsa mitt bidrag på temat Socialdemokraterna och EU.

”Vad stort sker, det sker tyst” skrev Erik Gustaf Geijer i dikten Odalbonden för nästan exakt 200 år sedan. En ganska bra sammanfattning av den svenska EU-debatten.

Medan en stor del av det svenska politiska etablissemanget har haft beröringsskräck med allt vad Europasamarbete heter, har svenska folket liksom i smyg gått och blivit för EU. Professorn i statsvetenskap Sören Holmberg skrev i Sieps, Europapolitisk analys, maj 2010:5 att ”Nu har en majoritet svenskar mentalt gått med i EU”.

Enligt SOM-institutet 2009 är 51 procent för EU-medlemskapet medan 23 procent är mot. Resten säger sig sakna åsikt. Den positiva inställningen till EU bland svenskarna har dock inte motsvarats av någon större politisk vilja bland svenska politiker att använda EU-medlemskapet mer aktivt. Det är hög tid att ändra detta .

För det första behöver jobbpolitiken förnyas. EU borde ha en självklar roll i vår jobbpolitik, men har det inte idag. Okej, vi vill ändra utstationeringsdirektivet. Men vad vill vi mer?

Det centrala i vår jobbpolitik är kunskap.  Om Europa ska klara konkurrensen med omvärlden krävs det är vi blir bättre och snabbare på att utveckla nya idéer. Att konkurrera med kunskap kräver täta internationella kontakter. Student- och forskarutbyten kan bli fler och fungera bättre. Men också anställda måste i högre utsträckning få lära sig mer genom internationellt erfarenhetsutbyte. Oavsett sektor och bransch. Hur skulle EU kunna bli bättre på detta?

Arbetsmiljön skördar fortfarande tusentals offer varje år. Det handlar om stress, men också farliga kemikalier och en ojust konkurrens där länder konkurrerar med låga arbetsmiljökrav. Vad vill vi ändra av EU:s regler för att komma åt detta?

Finns det områden där EU:s minimikrav inte följs på svensk arbetsmarknad idag? Vad gör vi i så fall åt det? Kan vi använda EU för att minska diskrimineringen och den psykiska ohälsan på svensk arbetsmarknad? Vilka EU-fonder kan vi utnyttja bättre för att stödja dem som står längst ifrån arbetsmarknaden?

För det andra måste miljöpolitiken bättre ta vara EU:s gemensamma kraft. Genom att leda utvecklingen av smart grön teknik kan Europa inte bara klara konkurrensen med andra regioner i världen. Vi kan också bidra till att rädda vår planet från den utarmning som pågår. EU har ibland varit fenomenalt på att tvinga länder som stretat emot att skärpa sina miljölagar. Det är och ska inte vara ok att konkurrera på EU:s inre marknad med hjälp av gammal, smutsig teknik.

Här kan en socialdemokrati som inte räds strukturomvandlingar spela en helt central roll. Tyvärr ser vi alldeles för ofta partikamrater som värnar om gamla jobb förenas med högermän som värnar om gamla företag. Gemensamt tar de strid för kortsiktiga nationella intressen. Alldeles för få tar strid för framtidens företag och framtidens jobbtillfällen. Vi måste vara den kraft som orkar det. Och för att kunna göra det måste vi använda en överstatlig organisation som EU. Vid sidan av klimatfrågan borde vi fortsätta arbeta med de frågor som också berör människor i deras vardag; farliga ämnen i varor, luft och vatten. 

För det tredje är kärnan i socialdemokratisk politik alltid jämlikhetstanken. En generell välfärdspolitik är det mest effektiva verktyget för att uppnå det. Men ibland krävs också något annat. I Europa idag finns en omfattande diskriminering, inte minst av romer. Hur detta tillåts att ske framför våra ögon är en skam. Hur är det möjligt i ett EU där icke-diskriminering varit en central del så länge? Vi måste vara den drivande kraften för att få stopp på diskrimineringen, också när enskilda medlemsländer – ibland kanske till och med vårt eget – försvarar och upprätthåller den. En sådan överstatlig strategi skulle vinna respekt i mångas ögon.   

På dessa områden; jobben, miljön och jämlikheten ger EU nya möjligheter. En modern socialdemokrati måste våga ta vara på dem.

För övrgt tycker jag fortfarande det jag skrev dagarna efter valet är tänkvärt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om val, socialdemokraterna, valanalys, eu, framtid, arenagruppen

BANANAS!* trailer from WG Film on Vimeo.

Igår kväll sändes Bananas på SVT. Såg den inte då (22.00 är för sent för mig.. ) så jag ska se den idag istället. Bananas berör flera områden, rätt till justa arbetsvillkor, vårt ansvar för människor i andra länder, yttrande- och föreningsfrihet och användandet av kemikalier. Det sistnämnda är också temat på en annan högaktuell film; Underkastelsen.

Underkastelsen handlar om hotet från alla de kemikalier som vi använder dagligen och hela tiden. Ett hot som jag tar på största allvar och arbetar mycket med. Såg att Sanna Lundell varit och sett smygpremiären och fått upp ögonen för allt vi utsätter våra barn för. Hoppas bara att filmen skrämmer lagom mycket, om det blir för mycket kan det vara lätt att slå ifrån sig för att man inte orkar ta till sig. Det är viktigt att vi orkar göra något åt problemet.

I väntan på att få se filmen kör jag de nyinköpta textilierna tre gånger i tvättmaskinen med det säkraste tvättmedlet jag hittat på marknaden, allt för att bli av med så mycket kemikalier från textilierna som möjligt. Dessvärre med kunskapen om att kemikalierna inte försvinner för att de åker iväg med avloppsvattnet utan kommer finnas kvar i naturen och därmed också succesivt i våra kroppar under lång, lång tid framöver.   

Båda filmerna visas på Folkets bio.

Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om bananas, underkastelsen, kemikalier, sanna lundell, miljö, fackliga rättigheter, yttrandefrihet, arbetsvillkor, bananer, barn, politik, samhälle

Regeringen nominerar inte heller Carl Bildt till ny svensk kommissionär.

Jag hoppas att detta kan leda till att svensk media får en mer nyanserad bild av honom. Faktum är att Carl Bildt knappast hade godkänts som EU-kommissionär av Europaparlamentet. Om detta skriver jag idag på Newsmill. Den nya kommissionen måste nämligen genomgå tuffa parlamentsförhör innan den blir vald. Den förra kommissionen fick, trots att alla utomstående förståsigpåare sa motsatsen, göras om efter dessa förhör och den italienske kandidaten Buttiglione blev inte utsedd. Jag tror Carl Bildt skulle få svårt att klara sig igenom dessa förhör.

Jag tror Fredrik Reinfeldt är väl medveten om detta. Hur tänkte han exempelvis hantera att Bildt var en av ledarna i ”Committee for the Liberation of Iraq” som lobbade för Irakkriget. Vad tror han Europaparlamentariker från exempelvis Frankrike och Tyskland skulle tycka om det?

Chefen för denna lobbyorganisation för Irakkriget motiverar rekryteringen av Carl Bildt till Expressen med:

- Vi rekryterade Carl Bildt för att han skulle verka för en intervention i Irak och undanröjandet av Saddam Hussein.  

Irakkriget splittrade EU utrikespolitiskt och de flesta i Europaparlamentet var och är starkt kritiska till USA:s agerande. Att en före detta krigslobbyist för Irakkriget skulle få en majoritet i Europaparlamentet med sig är inte särskilt sannolikt.

Och som jag skriver på Newsmill fanns det fler punkter som låg Bildt i fatet.

Mats Engström, Rasmus, Martin Moberg, Kent Persson (m) blogg, Alliansfritt Sverige, Jinge,

DN, DN2, DN3, DN4, DN5, SvD, SvD2, Aftonbladet, Aftonbladet2, Aftonbladet3, HD, Folkbladet,  Trelleborgs Allehanda, Hufvudstadsbladet. Och så ett inlägg från Timbro :-D

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Carl Bildt, EU, Lobbyister, politik, moderaterna

Mycket är sig dock likt. Man pratar med folk, träffar gamla kompisar man inte sett på länge och träffas i delegationen. Och pratar, diskuterar och funderar. Kul!

Jobbkongressen är en förnyelsekongress. Det märks i de politiska riktlinjerna, på flera olika sakområden och det är tydligt att rådslagsarbetet varit en bra grund. Men det finns också - som sig bör – en hel del förbättringspotential i texterna på ett antal områden.

Som ombud från Haninge (även Robert Noord är vald från Haninge) är jag en del av Stockholms läns kongressdelegation. Vi har haft bra diskussioner och är ganska sampratade om vår politiska inriktning.

Jag kommer under kongressen främst att arbeta för att förbättra skrivningarna om vår miljöpolitik. Inte minst måste vi öka våra ambitioner för EU:s klimatarbete. Inte bara Sverige utan också EU ska minska sina utsläpp med 40 procent till 2020 och 95 procent till 2050. Detta är vad som krävs om vi enligt forskningen ska ha goda möjligheter att klara 2-gradersmålet och därmed undvika de värsta katastroferna till följd av klimatförändringar.

Ett litet axplock ur morgonläsningen visar att:  Mona tänker kloka tankar i SvD. S-Buzz har koll som vanligt. Magnus skriver om datalagring och internetintegritet. Så även Hartman. Jonas sätter fingret på valets viktigaste fråga. Mats liknar kongressen vid en jättelik tankesmedja. Kul bild, tycker jag. Peter ser en lju(s)nande framtid. Johan ser ett förnyat (S) med en rad klara besked i sikte. Och med en valrörelse som börjat. Och DN ser som vanligt inte längre än näsan räcker.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om EU-parlamentet, progressiva bloggar, nätrot, netroots, blogger outreach, jobbkongress, jobbkongressen, miljö, klimat