Sista inlägg
0

Värna biståndet till fattigdomsbekämpning

Jag har ofta på bloggen skrivit om klimatfrågan och de internationella klimatförhandlingarna. Som bekant är det vi i den rika världen som står för den största delen av klimatutsläppen, både historiskt och nu. Men det är människor i jordens fattigaste länder som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna.  På många håll i världen ökar naturkatastroferna när vädret blir mer och mer extremt. Översvämningar och torka försvårar livet för redan utsatta och fattiga människor. En av de största stötestenarna i de internationella klimatförhandlingarna är därför att de fattiga länderna kräver ekonomiskt stöd från de rika länderna för att både minska klimatutsläpp och hantera konsekvenserna av stora klimatförändringar. De fattiga länderna kräver NYA pengar, alltså inte pengar som de redan blivit utlovade inom ramen för biståndet för fattigdomsbekämpning.

I utvecklingsutskottet är jag ansvarig (rapportör) för en rapport om statistik som bland annat tar upp de rika ländernas finansiering av klimatarbete i fattiga länder.  I tisdags röstade utskottet för mina förslag om att det ska framgå huruvida de pengar som EU:s medlemsstater ger till utvecklingsländer för klimatarbete tagits från redan utlovat bistånd eller inte. 

Det är viktigt med fakta på bordet.  Att skapa en gemensam bild av hur det ser ut tror jag till och med är avgörande för att föra klimatförhandlingarna framåt.

Det är inte försvarbart att ta resurser från fattigdomsbekämpning. Det nuvarande utvecklingsbiståndet behövs för att bekämpa fattigdom genom att till exempel satsa på hälsa, utbildning och demokrati. Med det sagt är det förstås viktigt att också biståndet användas på ett sätt som inte är negativt ur klimatsynpunkt. Ofta finns det vinster både för levnadsvillkor och miljö när man investerar i till exempel elproduktioon etc. Men målet om fattigdomsbekämpning måste även i fortsättningen vara helt styrande för hur de 0,7 procent av BNP som världens rika länder lovat avsätta till bistånd.

 

 Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

0

Hormonstörande ämnen

I dagarna har jag fått förtroendet att leda parlamentets arbete om hormonstörande ämnen (EDC’s). Jag ska vara rapportör för ett initiativbetänkande om detta. Det ska bli enormt spännande. Jag är som bekant väldigt engagerad och oroad över att vi utsätter oss för så många ämnen som vi inte vet långtidseffekterna av.

0

Kemikalier, kemikalier, kemikalier

Har varit dålig på att uppdatera bloggen igen. Så är det tyvärr alltid när man har mycket att göra.. Så några korta rader om vad vi håller på med.

Just nu jobbar vi mycket med det nya direktivet om offentlig upphandling. Jag är ansvarig i miljöutskottet för direktivet om offentlig upphandling och det innebär att jag just nu träffar många olika aktörer för att få reda på deras synpunkter. Om några veckor ska det resultera i ett förslag till rapport med konkreta ändringsförslag. Som grund för arbetet har vi den rapport som jag skrev åt miljöutskottet i höstas. Mycket handlar om att göra det enklare för kommuner, landsting och andra upphandlare att ställa krav som gör att upphandlingen bidrar till en hållbar utveckling.

Vi förhandlar just nu intensivt med ministerrådet om ett direktiv som handlar om att förebygga och minska konsekvenserna av stora kemikalieolyckor.

Men vi jobbar också på med frågan om kemikalier i ett bredare perspektiv. Kommissionen har släppt ett meddelande om hormonstörande ämnen som jag och miljöutskottet kommer att jobba mycket med framöver. Jag har frågat EU-kommissionen vad de ska vidta för åtgärder med anledning av den studie som visar att nappflaskor läcker farliga ämnen. Nyligen skrev jag också en artikel om kemikalier i kläder tillsammans med en rad andra S-företrädare i Borås Tidning den 6 mars. Jag har inte hittat den på nätet, men du kan läsa den här nedan:

Bra med tydliga krav från klädindustrin 

I BT den 23 februari kräver sex företrädare för klädbranschen hårdare EU-lagstiftning mot gifter i kläder. Socialdemokraterna i Borås och i Europaparlamentet välkomnar initiativet.

Kläderna vi köper ska vara snygga, bekväma och funktionella. Vi vill inte att de ska innehålla ämnen som skadar vår hälsa eller miljö. Det är ofta svårt att veta om kläderna vi köper är bra ur miljösynpunkt då informationen för det mesta är knapphändig och aspekterna – t ex materialval, transporter och infärgningstekniker – är svåra att ta hänsyn till. De flesta konsumenter tar för givet att kläderna som säljs i affärerna idag inte är dåliga för miljö och hälsa. Men tyvärr är det inte riktigt så.

Många kläder och textilier behandlas till exempel med antibakteriella ämnen av olika slag, ämnen som frigörs när kläderna tvättas och sedan sprids i vår natur. Det handlar om kemikalier som är farliga för vattenlevande organismer och som kan ha fortplantningsstörande effekter. Det finns därför skäl att ifrågasätta om nyttan av textilbehandlingen är värd de risker den innebär.

Att tuffare lagstiftning behövs är tydligt. Därför är det glädjande att klädindustrin vill verka för giftfria kläder. Textilindustrin är viktig för jobben och ekonomin men kan också spela en betydande roll för att leda utvecklingen mot en mer hållbar miljö i hela EU. Strängare krav även för länder utanför EU gagnar miljön och konkurrenskraften.

Socialdemokraterna i Europaparlamentet arbetar därför för tuffare lagstiftning. Vi vill ha tydligare märkning och högre hälso- och miljökrav vid användning av olika ämnen.  Bland annat har vi drivit på för att få EU-kommissionen att agera för att reglera användningen av hormonstörande ämnen som till exempel triklosan, triklokarban och nonyfenoletoxylat i kläder.

Det är svårt att se att EU:s generella kemikalielagstiftning kommer att vara tillräcklig för att hantera dessa frågor på ett bra sätt.  Därför vill vi att EU-kommissionen föreslår lagstiftning som är särskilt inriktad på att få bort diskutabla ämnen som visserligen används i förhållandevis små doser i varje enskild produkt, men som sammantaget kan innebära stora problem för hälsa och miljö. 

Vi delar klädindustrins frustration över att den svenska regeringen inte är mer aktiv i de här frågorna. Förhoppningsvis kan vi tillsammans driva på för att regeringen ska bli mer ambitiös i sitt kemikaliearbete, inte minst när det gäller kemikalier i kläder och andra textilier.

Åsa Westlund, Europaparlamentariker (s)

Lena Palmén, Kommunalråd i Borås (s)

Mattias Josefsson, oppositionsråd i Ulricehamn (s)

Pelle Pellby, kommunalråd i Mark (s)

Intressant? 

 
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

1

Stopp för vilseledande reklam på mat

Ett sätt för matjättarna att få upp försäljningen är att framställa sin mat eller dryck som så hälsosam som möjligt. Men konsumenter ska lätt kunna hitta det som är nyttigt och inte bli vilseledda i affären. Därför beslutade vi i EU för några år sedan om ganska bra regler för hur man får använda närings- och hälsopåståenden på mat och dryck.

Livsmedelsindustrin tycker dock att reglerna är för begränsade och ville nu få större möjlighet att använda sig av näringspåståenden,  även på produkter som jämfört med andra inte är särskilt nyttiga. De hade därför fått EU-kommissionen och medlemsländerna med sig på att godkänna marknadsföring som ”Innehåller nu x procent mindre fett/socker/salt”, även om minskning var så liten som 15 procent. Problemet med förslaget var också att en sådan skrivning inte säger något som det faktiska näringsinnehållet. En produkt som säljs med påstående om mindre fett skulle kunna innehålla mer fett än andra liknande produkter.

Därför tycker jag att det är bra att vi genom dagens omröstning i  Europaparlamentet satte stopp för den här typen av försäljningsargument. Därmed värnar vi att det ska vara lätt för konsumenter att handla nyttigt om de så vill.

Mer om detta kan du läsa i konsumentrörelsen i Europas dokument och i Svd

Mitt pressmeddelande om det glädjande beslutet hittar du här

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

0

Stopp för fiskeavtal med Marocko

Vi lyckades ju få Europaparlamentet att säga nej till det protokoll som reglerar fisket i fiskeavtalet mellan EU och Marocko förra veckan. (mitt pressmeddelande hittar du här.)Jag uttalade mig då i flera medier, bl a SR Ekot (2.40 in i inslaget). Jag skrev också en debattartikel som publicerats i flera tidningar, bl a Hela Gotland.  Du kan läsa den här nedan.

Västsahara får rätt till sina egna fiskevatten

I veckan röstade Europaparlamentet nej till en förlängning av fiskeavtalet mellan EU och Marocko.

Ett avtal som inkluderar fiske även i Västsahariskt fiskevatten. Ett mycket välkommet och efterlängtat beslut.
Vi har jobbat hårt för att föra fram argumenten som så tydligt visar på att avtalet är folkrättsligt förkastligt.
Nu äntligen har vi fått gehör. För västsaharierna är det en stor seger att deras rättigheter äntligen respekteras av EU.
Europaparlamentets nej innebär att EU-flaggade fartyg inte längre har rätt att fiska i vattnet utanför Västsaharas kust, som de gjort sen 2005 då EU slöt ett fiskeavtal med Marocko om fiskevatten som delvis ligger i Västsaharas territorium. Beslutet innebär att EU äntligen respekterar internationell rätt.
Enligt internationell rätt kan EU bara ha ett avtal med en ockuperande makt som Marocko om det är i enlighet med det ockuperade folkets – Västsahariernas vilja – och intresse.
Det nuvarande fiskeavtalet mellan EU och Marocko har tvärtom tecknas över huvudet på västsaharierna och har inte kommit västsaharierna till nytta. Alltså strider avtalet mot internationell rätt, och därför har vi arbetat för att stoppa avtalet.
Utöver detta har fiskeavtalet mellan EU och Marocko fler brister. Det är ekonomiskt dåligt för EU och det är inte ekologiskt hållbart. Om EU ska ha ett nytt avtal med Marocko måste det leva upp till internationell rätt och utesluta Västsahariskt territorium. Dessutom måste de ytterligare problem som finns åtgärdas.
Västsahara har varit ockuperat av Marocko i 35 år. En 220 mil lång mur har byggts som delar Västsahara och dess folk i två delar.
Under kriget flydde många västsaharier till södra Algeriet. Här bor 160 000 västsaharier i flyktingläger och är helt beroende av hjälp utifrån.
FN har klargjort att Västsahara har rätt till en folkomröstning om att antingen integreras i Marocko eller att bli ett självständigt land.
Socialdemokraterna stödjer Västsaharas rätt till självständighet. Ett fritt Västsahara skulle skapa möjligheter för stabilitet och ökat välstånd i området.
I dag gläds vi å västsahariernas vägnar. Kampen går dock vidare. Målet är ett fritt och självständig Västsahara.

Intressant?

 Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Sida 1 av 10612345...102030...Sista »