Sista inlägg
0

I sommar kan vi simma i plast

Du har väl sett bilderna på det enorma sopberget som guppar runt i Stilla havet? Eller plasten på våra badstränder? Som förälder har jag väldigt svårt att förklara för mina barn vilka oansvariga vuxna det egentligen är som slänger allt detta skräp i naturen. Säkert har du det också.

Men den plast vi ser är tyvärr inte allt. Den största delen plast i haven är osynlig för våra ögon. Där döljer sig nämligen stora mängder små, små plastbitar; så kallad ”mikroplast”. Och den är vi oftast inte ens medvetna om att vi medverkar till att släppa ut i naturen. Till exempel när vi tvättar fleece eller använder skönhetskrämer.

Våra hav och vattendrag är en fantastisk resurs. Därför krävs det politiska insatser för att minska mängden plast i havet. I höstas motionerade jag i riksdagen om just politiska åtgärder mot mikroplast.  Denna vecka skriver jagen krönika i Aktuellt i politiken på samma tema. Du hittar den i fulltext här under.

Har du några andra idéer på vad man bör göra för att minska mängden plast i haven? Hör av dig!

I sommar kan vi simma i plast

För ett tag sedan cirkulerade en bild av en soptipp på nätet. Texten löd: ”Om du vill veta hur våra världshav ser ut: fyll på vatten.”

Bilden leder kanske tankarna till Stilla havet och det enorma sopberg, eller snarare sopkontinent, som guppar runt där ute. I flera år har medierna rapporterat hur tusentals ton av plast och annat skräp har blivit en fara för både djur och människor.

Men det finns också osynliga ”sopberg”. Den största delen plast i haven är osynlig för våra ögon. Där döljer sig nämligen stora mängder finfördelad plast, så kallad ”mikroplast”. Varje gång du tvättar en fleecetröja lossnar till exempel mer än 1 900 små partiklar som följer med vattnet ut i våra vattendrag.

– Skagerak är känt för att vara hela Nordsjöns soptipp, säger Martin Hasslöv, professor i analytisk miljökemi vid Göteborgs universitet.

Ungefär 8 000 kubikmeter skräp hamnar på Bohuskusten varje år. Det forskarna upptäckt är att läget är lika illa i Östersjön när det gäller just mikroplasten.

Problemet med plast är att det inte bryts ner i naturen, istället faller det sönder i allt mindre bitar som sprids överallt. Mikroplasten blandas ut i vattnet och smådjur tror att den är mat. När större djur äter upp smådjuren vandrar även mikroplasten uppåt i näringskedjan.

I höstas skrev jag en motion om detta i riksdagen. Det kommer att krävas många olika åtgärder för att komma till rätta med mikroplasten i våra hav. Men redan nu har några delstater i USA förbjudit försäljning av kosmetika och hygienprodukter med mikroplast. För när folk tvättar sig följer mikroplasten med ut i avloppet – och till haven. Sverige borde förstås se till att EU följer efter så fort som möjligt.

Precis som andra miljöproblem är frågan om mikroplast möjlig att lösa. Att ta sitt sommardopp i rent vatten är ingen omöjlighet.

Det går. Om vi vill.

4

Förklara krig mot hopplösheten

För en tid sedan skrev jag en krönika i Aktuellt i Politiken om vad jag tror är viktigast i vårbudgeten och för vår politik framöver. Läs den gärna:

Förklara krig mot hopplösheten

Hopplöshet dödar.

I förra veckan kom en studie i tidskriften The Lancet Psychology som visade att ett av fem självmord kan kopplas till arbetslöshet. Forskarna har undersökt 233 000 självmord i 63 länder och funnit att 45 000 av dem kan förklaras på detta sätt. Självmordsrisken ökar med 20 till 30 procent bland de som har förlorat jobbet.

Detta är egentligen ingen nyhet. När forskare för ett par år sedan analyserade finanskrisen i EU hade antalet självmord ökat i 9 av de 10 länder där det fanns tillgänglig statistik. Mest hade de ökat i Grekland och Irland.

Under den borgerliga regeringen brukade vi säga att ”något håller på att gå sönder”. Det fångade en känsla som jag ofta mötte när jag knackade dörr och pratade med människor i valrörelsen. Det finns en uppgivenhet, en slags vanmakt. Så mycket går fel i samhället men Anders Borg och Fredrik Reinfeldt lyckades på något sätt övertyga om att politiken inte är lösningen.

Ibland tänker jag att vår viktigaste uppgift är att vara optimister, att våga tro på politiken som verktyg igen. Ett annat Sverige är faktiskt möjligt. Även om vi förstås inte kan åstadkomma allt, i alla fall inte på en gång. Vi måste vara just det regeringsparti i opposition mot orättvisor som våra väljare förväntar sig.

Självmord är förstås den yttersta konsekvensen när människor förlorar allt hopp. Bakom dessa siffror döljer sig en stor ökning av personer som mår dåligt. Människor som inte längre tror att framtiden är för dem.

Det är vårt ansvar att ge människor hopp igen. Då kommer fler att våga förverkliga sina bästa stämningars längtan. Med allt vad det innebär för Sverige som land, i form av konkurrenskraft, tillväxt och möjligheter att bli ett föregångsland i välfärd och miljöomställning.

Vi borde förklara krig mot hopplösheten. Det kan bli vårt tema i vårpropositionen.

Mycket av arbetet i regeringskansli och riksdag handlar förstås just nu om den kommande vårbudgeten. Genom den så kallade Decemberöverenskommelsen vet vi nu att den budget som läggs fram av Samarbetsregeringen (S, MP) med stöd av V kommer att gå igenom i Sveriges riksdag. Innan SD:s intåg i riksdagen hade det varit självklart, men att SD inte tänker följa praxis och rösta för sitt eget förslag, gjorde Decemberöverenskommelsen nödvändig.

Det jag säger i alla de samtal om den kommande budgeten som äger rum i dessa dagar är just det som står i min krönika. Många gånger finns en rädsla hos oss, mig själv inbegripet, för att vi ska väcka förhoppningar hos människor som vi sedan inte ska klara av att infria. Men problemet idag är att människor inte har några större förhoppningar, varken om sin egen eller vår gemensamma framtid. I det läget ska vi skapa framtidstro, inte spä på framtidspessimismen.

Vi har alla möjligheter att skapa en bra framtid, så var det förr och så är det nu. Det gäller bara att göra det tillsammans.

 

1

Energidebatt i riksdagen- oklart om solceller och biogas

Igår deltog jag i en budgetdebatt i riksdagen för första gången. Jag inledde debatten med mitt anförande nedan.

Det budgetförslag som S, MP och V står bakom har ju fallit efter att Sverigedemokraterna och högeralliansen röstat igenom de sistnämndas budgetförslag.

Budgetdebatten äger alltså rum i ett allvarligt läge för Sverige. Sverigedemokraterna har lovat att fälla varje budget som inte är i enlighet med deras invandringspolitik. Därmed förändrar de helt den svenska traditionen som ytterst grundar sig på att man inte fäller en regering eller dess budget om man inte har ett samlat regeringsalternativ. Detta förändrar svensk politik i grunden. Och det är anmärkningsvärt att de borgerliga partierna inte verkar ta in detta. Jag fick anledning att ta upp detta i mitt replikskifte med Pernilla Gunther (KD) senare i debatten.

Men mitt fokus i debatten var behovet av en Energikommission. Dels behöver vi blocköverskridande, stabila överenskommelser på energiområdet. Dels svarar inte den överenskommelse som högeralliansen har om energin på de frågor och krav som verkligheten kräver svar på.

Om detta handlade också mitt replikskifte med Cecilie Tenfjord-Toftby (M).

Som väntat var det ingen av företrädarna för de borgerliga partierna som yppade ens något litet ord av självkritik om bristen på styre av Vattenfall under deras regeringsperiod. Detta trots att Nuon hittills kostat skattebetalarna hela 53 miljarder kr.

I mitt anförande efterlyste jag också svar på om alliansen sviker sitt vallöfte om 50 miljoner mer till solceller. Jag ville ha ett tydligt besked till de 3600 personer och företag som står i kö för att få ett bidrag till solceller. Men inga tydliga besked gavs, inte heller när Miljöpartiets Lise Nordin föredömligt pressade de olika företrädarna i debatten. Istället blev det undvikande formuleringar som gick ut på att man kanske kunde ta en del av anslaget till biogas för att finansiera solceller…. Något som uppmärksammats av branschen.

Själv ser jag fram emot fler debatter i kammaren.

Läs gärna själva eller titta på energidebatten här.

Mitt anförande kan du också läsa här:

Herr talman,

Vi Socialdemokrater vill att Sverige ska vara en global förebild i hållbar utveckling. Jobben måste bli fler och arbetslösheten mindre. Sverige ska ha en välfärd att lita på och en skola som är i internationell toppklass. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Sverige ska vara ett land som håller ihop och som präglas av jämlikhet.

Den budgetproposition som grundar sig på den här inriktningen har i kammaren röstats ned av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, som istället har ställt sig bakom ett alternativ som fortsätter på en väg som väljarna sa nej till vid valet den 14 september.

Så när det gäller utgiftsområde 21 Energi har vi som står bakom budgetpropositionens förslag – Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – därför valt att lämna ett särskilt yttrande.

Herr talman

Energipolitiken är en viktig del i byggandet av ett hållbart samhälle. Jobben och välfärden i Sverige är beroende av att det finns en god och tillförlitlig tillgång till el till konkurrenskraftiga priser. Vår möjlighet att klara klimatet är beroende av att vi ställer om till ett mer hållbart energisystem. Den omställningen är i sin tur också en förutsättning för vår konkurrenskraft och vår möjlighet att utveckla och behålla välfärd och jobb i Sverige.

Och vårt utgångsläge är gott. Sverige har bättre förutsättningar än de allra flesta för att bygga ut förnybar energi genom vår goda tillgång till vatten, vind och skog. Därför har vi goda möjligheter att på sikt nå den ambition som samarbetsregeringen har om 100 procent förnybar energi.

Idag ser vi tyvärr en stor osäkerhet hos de företag som skulle kunna investera i energisystemet.

Herr talman

Det beror på att det saknas en blocköverskridande överenskommelse i energifrågan, och att det därför inte finns långsiktiga spelregler.

Samarbetsregeringen vill därför ha en energikommission för att skapa en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse. För regeringspartierna är ingången i en sådan kommission att kärnkraften ska ersättas med förnybar energi och energieffektivisering.

Det behövs också en energikommission för att den överenskommelse de borgerliga partierna har på energiområdet inte svarar på de utmaningar som verkligheten kräver svar på. Låt mig ta ett par exempel.

  • Vi rör oss ifrån ett energisystem som nästan helt byggt på stora centrala produktionskällor som matar ut kraft till användarna. Energisystemet fylls med mer småskalig produktion, med stora delar väderberoende produktion och med aktivare kunder.

 

  • Kostnaderna för vindkraft och solkraft har minskat kraftigt. Det är tydligt att det i dagsläget – med rådande marknadsförutsättningar – inte finns någon aktör på marknaden som är intresserad av att investera i ny kärnkraft.

 

  • Många av de största utmaningarna handlar inte om produktionen, utan om att anpassa elnäten efter nya produktionssätt och att göra det möjligt för kunderna att bli mer aktiva och mer flexibla i sin användning.

 

  • I detta läge är effektfrågan – hur säkerställer vi att vi har ett energisystem där det finns el och värme även kalla vinterdagar när det inte blåser? Extra viktig för oss politiker. Det har redan börjat talas om att effektreserven – som enligt beslut här riksdagen – ska fasas ut 2020, kan behöva förlängas. Men på sikt handlar detta om betydligt mer än effektreserven.

 

  • Och hur ska energimålen för 2030 egentligen implementeras och vad händer med elcertifikatsystemet efter 2020?

När de borgerliga partierna hänvisar till sin energiöverenskommelse är det viktigt att komma ihåg att den saknar svar på de frågor vi står inför.

Jag hoppas att Energikommissionen blir ett viktigt verktyg för att förstå den snabba utveckling som sker och för att i samförstånd vidta de åtgärder som krävs för att utveckla energisystemet.

Herr talman

Jag hoppas de borgerliga partierna idag kommer att uppvisa någon liten självkritik när det gäller Vattenfall. Nuon har hittills kostat skattebetalarna runt 56 miljarder kronor.

Det är bra att samarbetsregeringen nu tar ett helhetsgrepp om Vattenfall och styrningen av bolaget. Vattenfall ska vara ledande i omställningen till en högre andel förnybar energi.

Jag ser också fram emot några svar här idag.

Det har till exempel förekommit olika besked om vad som gäller för anslaget energiteknik. Sviker ni Annie Lööfs löfte om 50 extra miljoner som hon utlovade i augusti? Vad är de borgerliga partiernas besked här idag till de 3600 företag och privatpersoner som står i kö för att investera i solceller? Är pengarna slut? Eller tillför ni några nya i den här budgeten? Och varifrån plockar ni dem i så fall?

Det är många aktörer som vill ha ett tydligt besked och som hade välkomnat samarbetsregeringens ökade satsning på stöd till solceller.

Herr talman

Slutligen vill jag bara säga två saker. För det första att den budgetproposition som röstades ned av de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna innehöll en stor satsning på klimatstöd till landets kommuner. En satsning som bland annat kunde ha använts till energieffektivisering eller laddstolpar.

För det andra är det bra att vi tycks ha en bred samsyn om att genomföra skattereduktionen för mikroproducenter för el. Jag välkomnar också att regeringen kommer att följa upp och utvärdera skattereduktionen i syfte att göra systemet så enkelt och bra som möjligt.

Tack för ordet och jag ser fram emot att höra er andra tala.

Tags:
1

Blocköverskridande fallgropar

I måndags hade vi kommunfullmäktige i Haninge. Vi valde en ny kommunledning där S, MP, C samarbetar. S har också ett valtekniskt samarbete med V.

Det är stort att vi efter åtta år av moderat ledning återigen har en socialdemokrat, Meeri Wasberg från Muskö, som ordförande i kommunstyrelsen.

Så går det till i kommunpolitiken där de flesta politiker är samarbetsinriktade och pragmatiska. Och vi kommer alltid söka breda majoriteter för Haningebornas bästa.

Skillnaden mot riksdagen är slående.

För mig känns det lite konstigt efter tio år i Europaparlamentet att komma hem till en helt låst nationell politik. Det finns trots allt en bred samsyn om mycket i riksdagen och alla vet att politiskt kaos är skadligt både för ekonomin och jobben.

Men, sedan valet har de borgerliga partierna inte visat minsta tecken på att vilja samarbeta.

Det känns som de fallit i varenda tänkbar politisk fallgrop, låst sig för hårt, uttalat sig för skarpt och kategoriskt och inte riktigt tänkt igenom konsekvenserna. Om de inte ville driva fram extra val, men det tror jag inte var avsikten från början.

Själv har jag haft tre hektiska månader bakom mig. Som ledamot, och vice S-gruppledare, i Näringsutskottet har jag precis kommit igång med de frågor som ligger inom utskottets område. Främst kommer jag att arbeta med energipolitik.

Jag har hunnit med att lägga en antal motioner om bland annat mikroplast, giftfri förskola, farliga kemikalier och att erkänna Västsahara.

Dessutom har jag deltagit i några debatter i kammaren och ska på tisdag delta i energipolitiska debatten.

Vi har också hunnit med flera möten i partistyrelsen där vi pratat om det allt mer låsta politiska läget.

Sedan förra veckan har det mesta i riksdagen på ett eller annat sätt påverkats av extravalet 22 mars.

Även om det självfallet inte är bra har jag svårt att se att det skulle funnits något annat alternativ i det läge som råder. Det mest demokratiska är trots allt att låta väljarna avgöra vilken regering de vill se.

Personligen ser jag även extravalet som en stor möjlighet. Återigen får vi chansen att träffa väljare och prata politik, återigen kan vi visa på skillnaderna mellan vårt alternativ och Moderaternas.

Man kan i varje fall inte säga att svensk politik är tråkig eller händelselös.

0

Giftfri förskola. För alla.

En förskola utan giftiga kemikalier

Publicerad i Haningeposten

Under sommaren har vi och våra barn flera gånger varit och tittat på deras förskola och skola. Det är lite spännande eftersom den just nu byggs om. Barnen vill så gärna visa. Även om det är roligt att vara sommarledig så saknar de självklart även pedagoger och kompisar.

Förskolan är barnens vardag, en plats som ska vara trygg och fylld med lek och äventyr.

För några år sedan gjorde några forskare ett experiment. De mätte hur mycket farliga kemikalier som katter hade i blodet. Det visade sig bland annat att halten av flamskyddsmedel var väldigt hög.  Det var så mycket kemikalier att man lite ironiskt började prata om den ”flamsäkra katten”.

Problemet, och då är vi tillbaka i förskolan och även i våra hem, är hur katterna fick i sig alla gifter. Svaret är att de blev förgiftade av sin närmiljö, samma plastgolv där våra barn leker, samma dammiga sladdar, samma trasiga plastleksaker.

Om katterna är flamsäkra så är våra barn det också. Och detta är bara toppen av ett isberg. Vår vardag är fylld av kemikalier, plast och hormonstörande ämnen som vi faktiskt vet väldigt lite om. Men en sak vet vi. Om de finns i vår närmiljö så kommer vi snart att ha dem i våra kroppar och barnen är särskilt utsatta.

Naturskyddsföreningen bedriver något de kallar ”Operation giftfri förskola”. Tillsammans med frivilliga krafter har de inventerat 129 förskoleavdelningar i 41 kommuner. Resultatet har de presenterat i rapporten ”Giftfria barn leka bäst” som ligger på deras hemsida.

När man läser den inser man snabbt att vi dagligen utsätter våra barn för massor av risker helt i onödan. I rapporten går de igenom vilka sorters material och produkter som finns på de undersökta förskolorna. Hur är husen byggda?, Vilka golv och tapeter är det? Äter barnen på plasttallrikar? Hur mycket kemikalier finns i leksaker, i madrasser?

Någon motsvarande inventering har inte gjorts i Haninge, men skulle behövas. Det som behövs är ett systematiskt arbete där våra barns vardagsmiljö saneras från gifter. Det kan handla om allt från att ändra rutiner för inköp och arbetet med hygien och städning till att man får bygga om för att ta bort farliga ämnen i golv eller tapeter. Kommunen borde även gå med i Naturskyddsföreningens projekt ”Operation giftfri förskola”

Målet måste vara att Haninges förskolor ska vara så fria från giftiga kemikalier som möjligt. Inget annat är acceptabelt.

Jag har själv suttit tio år i Europaparlamentets miljöutskott och arbetat just med att minska mängden farliga kemikalier. Särskilt har jag arbetat för att få bort hormonstörande ämnen som exempelvis Bisfenol A i nappflaskor. Det handlar om ämnen som kan ge allt från övervikt och koncentrationssvårigheter till cancer.

Sanningen är vi idag inte vet hur alla dessa kemikalier kommer att påverka oss i framtiden. Men riskerna är stora och historien reser ett varnande finger. Många ämnen vi trodde var ofarliga, som PCB och asbest, har visat sig vara väldigt giftiga.

När vi inte vet bör vi inte utsätta våra barn för risker i onödan.

Sida 1 av 11212345...102030...Sista »